Book Description
The aim of the thesis is to explore what being and becoming a teacher of Literacy Education and Second Language Learning for Adults (LESLLA) mean. The study, which applies situated learning theory combined with some Bourdieuan concepts as thinking tools, seeks to depict how the professional identity of LESLLA teachers can be understood from their memberships in different communities of practice. The empirical study is based on observational data and on semi-structured interviews, which have been analysed thematically. The results show that the LESLLA teachers construct professional identity in regard to the particular nature of the learners, i.e. that the learners are simultaneously adult emergent readers and second language learners establishing themselves in a new society. This is, for example, seen in the teachers’ teaching actions and in how they respond to learning opportunities and changes. Likewise, the results illustrate that becoming a LESLLA teacher is an ongoing process in which some periods are particularly critical for learning. It takes place in a number of different communities of which the teaching practices are the most crucial. When it comes to the other communities to which the teachers belong, their significance differs from teacher to teacher. Moreover, power plays a central role in the identity formation. Societal forces, and the position and trajectory of the teacher in different communities in the landscapes of LESLLA teaching and Swedish for Immigrants (SFI) contribute to it. Syftet med den här avhandlingen är att utforska vad det innebär att vara och bli lärare för kortutbildade vuxna inom svenska som andraspråksutbildning. Med hjälp av situerat lärande som övergripande teoretiskt perspektiv, och några av Bourdieus begrepp som kompletterande tankeverktyg, analyseras hur den professionella identiteten för den här lärargruppen kan förstås utifrån deras medlemskap i olika professionella praktikgemenskaper. Denna empiriska studie är baserad på data från observationer och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärare konstruerar sin professionella identitet i relation till sina deltagares särart, d.v.s. kombinationen av att dessa är kortutbildade vuxna som ska lära sig grundläggande litteracitet och ett andraspråk, samtidigt som de etablerar sig i ett nytt samhälle. Detta ses t.ex. i lärarnas undervisning, i hur de tar till vara på möjligheter till lärande och bemöter förändringar. Resultatet illustrerar också att även om vissa perioder betyder mer för deras yrkesidentitet så är denna något som utvecklas hela tiden. Detta sker i många olika praktikgemenskaper parallellt. Undervisningspraktiken är den mest centrala, men i övrigt varierar betydelsen av de olika praktikerna från lärare till lärare. Läraridentiteten formas också av olika maktaspekter. Samhälleliga krafter, liksom ens egen position i de olika gemenskaper som finns inom andraspråks- och vuxenutbildning, bidrar till formandet av den.