Book Description

Dogs as an assistive aid for people with disabilities date as far back in time as the first century CE. Today, dogs are used in various settings to help and assist humans. ‘Assistance dogs’ is an umbrella term for guide dogs, hearing dogs and service dogs. They are custom trained to help and support their owners in their everyday life and thereby give them greater independence. Dogs who perform dog-assisted interventions are another type of working dog, where the dog and the owner work together as a team visiting people with various needs in different settings such as hospitals and nursing homes. These visits aim to strengthen people’s inner motivation, using the dog as an external motivator. There is a lack of evaluations of working dogs in the health technology assessment context, and in the health economic evaluation context. Hence, there is a need for structured analyses that include both the short and long-term effects and the costs of assistance dogs and dog-assisted interventions. The overall aim of this thesis is to explore and assess the use of assistance dogs and dog-assisted interventions. The research questions were investigated using a variety of methods. In paper I, inferential statistical analysis was used to analyse patient-reported outcomes measures. In paper II, a thematic content analysis was employed to explore the experiences of service and hearing dogs. To study the long-term cost-effectiveness of physical service dogs and diabetes alert dogs, a decision analytic model was used in paper III. The input data in studies I, II, and III was obtained from the Service and Hearing Dog Project. In paper III, the data was also supplemented with information from published literature and expert opinions. Paper IV investigated the effects and cost-effectiveness of dog-assisted interventions, and takes the form of a systematic review. Paper I showed that a service or hearing dog may have positive impact on its owner’s health-related quality of life, well-being and activity level. Paper II showed that owners of service or hearing dogs experienced both positive physical and psychosocial effects from their dog. Negative experiences were also identified, for example being denied access to public places and negative attitudes from other people. Paper III showed that physical service dogs and diabetes alert dogs are cost-effective in comparison with regular companion dogs, resulting in both lower costs and a gain in QALYs. The one-way sensitivity analysis did not change the results, but the probabilistic sensitivity analysis showed that the results were uncertain. Synthesizing the results from the review in paper IV showed that dog-assisted interventions for therapeutic purposes led to minor to moderate effects in psychiatric conditions. Dog-assisted interventions as an activity had minor to moderate effects on cognitive disorders, and dog-assisted interventions for support purposes were beneficial in different types of medical interventions. Studies of cost-effectiveness were lacking. To conclude, assistance dogs are valuable and may be cost-effective for use as assistive aids and dog-assisted interventions render minor to moderate effects in certain situations in healthcare settings. Användning av hundar som hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning går att spåra ändå tillbaka till första århundradet e.Kr. Idag används hundar i människans tjänst i en mängd olika sammanhang. Assistanshundar är ett samlingsbegrepp för ledarhundar, signalhundar och servicehundar. De är specialutbildade för att hjälpa och stödja sina ägare i deras vardag och på så vis ge dem möjlighet till att leva ett mer självständigt liv. Hundar som utför hundassisterade interventioner är en annan typ av tjänstehund, men deras jobb är inte att hjälpa sin ägare. Istället arbetar hundar som utför hundassisterade interventioner och deras ägare som ett team. Tillsammans besöker de personer med olika behov i olika miljöer som exempelvis sjukhus eller äldreboende. De arbetar med att stärka motivationen hos personerna de träffar. Idag saknas det övergripande utvärderingar som tittar på olika aspekter av den här typen av hundar. Det saknas även utvärderingar som specifikt studerar effekter och kostnader av assistanshundar och hundassisterade interventioner. Det finns därför ett behov av strukturerade analyser som inkluderar både kort- och långsiktiga effekter samt kostnader för denna typ av hundar och interventioner. Det övergripande syftet med denna doktorsavhandling är att utforska och utvärdera användningen av assistanshundar och hundassisterade interventioner. Frågeställningarna studeras med ett brett urval av metoder. I studie I analyseras patientrapporterade utfallsmått med statistiska metoder. I studie II genomförs en tematisk innehållsanalys för att undersöka förarnas upplevelser av service- och signalhundar. För att analysera den långsiktiga kostnadseffektiviteten av fysiska servicehundar och alarmerande diabeteshundar i studie III konstrueras en beslutsmodell. Datamaterialet i studie I, II och III hämtas från service- och signalhundsprojektet. I studie III kompletteras data med information från publicerad litteratur och med expertutlåtande. I studie IV studeras effekterna och kostnadseffektiviteten av hundassisterade interventioner genom en systematisk litteraturöversikt. Studie I visade att en service- eller signalhund kan ha en positiv inverkan på deras ägares hälsorelaterade livskvalitet, välbefinnande och aktivitetsnivå. Resultaten från de tematiska analyserna i studie II påvisade att ägare av en service- eller signalhund upplevde både positiva fysiska och psykosociala effekter av sin hund. Negativa erfarenheter av hunden identifierades också, till exempel att hunden begränsade möjligheten att vistas i offentliga miljöer och andra personers negativa attityder. Studie III visade att fysiska servicehundar och alarmerande diabeteshundar är kostnadseffektiva i jämförelse med vanliga sällskapshundar, de var både kostnadsbesparande och innebar en QALY-vinst. Känslighetsanalyser av specifika parametrar påverkade inte resultaten, men den probabilistiska känslighetsanalysen visade att resultaten var osäkra. Resultaten från den systematiska litteraturöversikten i artikel IV visade att hundassisterad interventioner som ges i terapeutiskt syfte hade små till måttliga effekter vid psykiatriska tillstånd. Hundassisterade aktiviteter hade små till måttliga effekter vid kognitiva störningar och hundassisterade interventioner som gavs som stöd vid olika typer av medicinska insatser var fördelaktiga. Studier gällande kostnadseffektivitet av hundassisterade interventioner saknades. Sammanfattningsvis, assistanshundar som hjälpmedel ger positiva effekter i flera dimensioner för sina ägare och är sannolikt kostnadseffektiva. Hundassisterade interventioner uppvisar små till måttliga effekter i vissa situationer i hälso- och sjukvården.